Dopaminbrist är vanligt!

Svårt att få med ditt barn ut? Drar skärmarna mer än naturen?
Tänk på att det kan finnas rent kemiska orsaker!

Skärmen ger dopamin kickar som en promenad i naturen kanske inte kan göra. Många av våra barn har dessutom lågt med dopamin redan från start ( ADHD) och då kan allt kännas trist och tråkigt.

Under hela människans historia har vi fått dopaminkickar av mat och sex. Helt naturligt och bra eftersom det säkrar vår fortlevnad.

Ganska tidigt i människans historia kom vi på att det fanns fler saker som kan höja dopaminet. Nämligen olika sorters droger (därav att man idag använder centralstimulerande vid ADHD)

På 2000-talet fick vi ett nytt fenomen, en ny sorts drog nämligen dataspelen och skärmarna

Nu har både barn och vuxna fastnat framför skärmar i jakt på dopamin.

För skärmarna är otroliga på att ge just dessa små dopaminkickar genom små belöningar, små segrar på väg mot ett större mål oavsett om man spelar spel eller scrollar på facebook. Det händer alltid något nytt som triggar belöningssystemet.

Många vuxna har nog upplevt hur grinigt barnet blir om det tvingas stänga av och hur barnet liksom nästan tappat förmågan att leka alls och klagar över att allt är så tråkigt och värdelöst!

I många fall kanske barnet ”muckar” bråk, försöker trigga igång föräldrar eller syskon och det pga. att för dem känns de verkligen som de ska dö av tristess eller som de ska somna stående.

Hellre ett bråk så att man åtminstone vaknar till och känner att man lever!!!!

Det här vill vi förstås undvika till varje pris därför kommer en lång lista med tips nedan.

Det finns en massa olika sätt och du som förälder får anpassa och välja ut sådant som du tror kan passa ditt barn.

I vissa fall kanske det inte är just dopaminet som triggas utan andra neurotransmittorer men det är egentligen inte så viktigt. Vi tar till de verktyg vi har för att nå målet!

Målet är att styra bort från skärmar och bråk mot glädje, energi och äventyr!

Såhär kan man höja dopamin och andra neurotransmittorer:

  •  Tävling – vissa barn och vuxna svarar bra på tävlingsmoment. Att vinna känns skönt! Att förlora kan förstås vara hemskt men det väcker åtminstone någon sorts känslor. Om förluster är för hemska gör tävlingen till en tävling i samarbete. Då vinner alla. Det kan vara att man ska hitta olika gömda ledtrådar och tillsammans så leder dessa till en liten skatt gömd någonstans i huset, trädgården eller skogen. Det kan vara något så enkelt som varsin hembakt muffins. Själva tävlingen och segern kommer att vara det som triggar så själva vinsten är inte det viktigaste. Andra sorters tävlingar fungerar förstås också.

 

  • Tidspress – Många vuxna med ADHD upplever att de presterar bäst under stress och press. De använder sig av ”sistaminuten” metoden för att hitta drivkraften dvs. rätt kombination av neurotransmittorer. 

 

  • Positiv beröring – Beröring frigör oxytocin det hormon som binder mamma och baby till varandra men även kärlekspar och familjemedlemmar. Att kramas, buskittlas, busbrottas. Låt syskonen få lyckas med att brotta ned pappa i sängen. Då triggas barnet av segern, beröringen och den fysiska aktiviteten.

 

  • Jakt momentet – rent historiskt så jagade vi föda både in form av djur och växter, nu för tiden är den funktionen överflödig då vi hittar allt i affären på hörnet. Att ordna skattjakt, jaga ledtrådar, orientera, gå ut på geocaching eller på jakt efter den perfekta badplatsen, klätterträdet, eller den bästa platsen för ett kojbygge. Låt barnet få uppdraget att sköta jakten och att få lyckas!

 

  • Delsegrar – härma tevespelets värld med hjälp av delmål och fira segrar på vägen mot det stora målet! När 5 mattetal är klara sätter vi igång favoritlåten oh dansar loss fånigt i köket, nästa 5 mattetal ger en kopp te där barnet själv får välja te smaken. Efter nästa 5 mattetal berättar mamma en rolig historia (finns att leta upp på nätet eller en story om något pinsamt som hände när mamma var liten) efter nästa 5 mattetal är det pappas tur att bekänna färg.

 

  •  Äventyr – Adrenalin får oss att känna oss levande, alerta och beredda. Vad är ett passande äventyr för dig eller ditt barn? Klättra klättervägg eller i berg utomhus, sova i tält eller under bar himmel på sommaren. Bygga en snökoja och äta picknik där.  Låt barnet få fantisera ihop sitt ultimata äventyr med hjälp av din vägledning. Tänk på tankens kraft. När hjärnan föreställer sig äventyret och upphetsningen runt det så frigörs neurotransmittorer eftersom hjärnan inte skiljer så bra på fantasi och verklighet.

 

  • Riskfyllda aktiviteter- Även här tar vi hjälp av adrenalinet oh här kan det handla om saker som höghöjdsbanor, takvandringar, ta sig upp på höga höjder och titta över kanten, hoppa fallskärm, bungyjump eller kanske rida i full galopp över en äng.

 

  • Tänja på sina egna gränser- Att göra något man egentligen inte törs och gå utanför sin komfortzon. För den vuxna kan det handla om att tvinga sig att prata med tre nya människor på ett företagsmingel. För barnet kan det vara att våga prata med ett främmande barn på lekparken. Se till att fira alla framgångar och visa barnet den sköna känsla som kommer när man gör något som man egentligen inte vågar.

 

  • Lära sig nya saker – man vet att minnesträning och att lära sig nya saker och förmågor är bra för dopaminet. Att ta sig an något helt annorlunda/oväntat än det man brukar ger dopamin för både barn och vuxna.

 

  • Lura/överraska hjärnan – tvinga hjärnan att använda sinnena på ett annat sätt. Gå baklänges, häng upp-och-ned, klä på sig med ögonbindel, byt hand på besticken (bara för vuxna som har koll på det där med besticken), ät med matpinnar om ni inte brukar det, när ni äter testa att utmana sinnena, under 1 minut fokuserar alla på hur maten ser ut istället för hur den smakar, nästa minut hur den doftar, nästa minut hur konsistensen känns i munnen. Låt alla få berätta om sin upplevelse mellan de olika fokusminuterna.

 

  • Bryt mönster – genom att ta nya vägar till skolan, jobbet, affären, hundpromenaden.

 

  • Fysisk rörelse/motion – pulshöjande aktiviteter både väcker och belönar oss. Dansa runt i köket funkar också eller lekar som ”simon says”( 5 myrsteg, 2 elefantkliv, 1 bakåtkliv osv) om man inte kommer ut pga. vädret

 

  • Bli skrämd – vissa gillar skräckfilm i andra fall kan man ”väcka” någon eller avbryta destruktiv upptrappning genom att smyga sig på och säga BUU.

 

  • Prata om det – ett äldre barn som söker uppmärksamhet o muckar för att det håller på och dör av tristess. Berätta att du förstår att det känns så och erbjud en skojbrottningsmatch, gå o slå på en boxningssäck tillsammans, gå ut och hitta ett lagom brant berg att klättra upp för eller spring så fort ni kan i 100 meter.

 

  • Hitta tillbaka till leken – det kan behövas ganska stor insats från föräldrar i början och en stor dos fantasi. Skapa en story kring leken och gå in i det med hull och hår, det kommer att ge effekt och förälderns input krävs inte lika mycket efter en tid.

 

Hur dessa tips fungerar är ju väldigt individuellt och det är just nyckelordet här. För en sexåring med ADHD fungerar en sak för en tonåring någonting annat men jag hoppas att jag sått ett frö om hur man kan slippa skärmen dygnet runt och minska mängden bråk som ibland bara uppkommer pga. att det känns som om deras hjärna ska somna eller dö av uttråkning.

Vill dock varna lite för att vissa av de saker jag nämner ovan kan vara helt fruktansvärda för ett barn med autism så använd sunt förnuft. Du känner ditt barn bäst!

Utöver detta finns det ju förstås rent fysiska orsaker till att inget känns kul och motivation och energin är svår att hitta.

Inflammation i mage och tarm är en av de vanligaste. När tarmen är inflammerad tillverkas inte neurotransmittorerna som dom ska, inte heller absorptionen av näringsämnen fungerar och kroppen får näringsbrist.

Selektivt ätbeteende kan även det ge näringsbrist.

Det säger sig själv att kroppen inte kan tillverka neurotransmittorerna om den inte har byggstenarna.

De byggstenar som vi ofta har brist på är vitamin B6 men även andra b-vitaminer, aminosyran L-Tyrosin är tätt sammankopplad med just dopamin men även de olika mineralerna krävs för att neurotransmittorerna ska kunna skickas dit dom ska.

I många fall får vi också hjälp av bakterierna i vår tarm med att tillverka neurotransmittorer. En felaktig tarmflora som kanske är skadad av antibiotikakurer eller bekämpningsmedel från maten kan alltså vara förödande för hur vi mår.

Om du vill lära mer om hur du kan optimera ditt barns eller dina egna neurotransmittorer så rekommenderar jag att du investerar i en biljett till mitt seminarium den 18:e November i Nacka Aula (Stockholm).

Om du gillar det jag skriver, glöm inte att prenumerera på bloggen genom att lämna din e-mailadress här nedan. Det är helt gratis!

Följ BioInd Bloggen

GRATIS E-HÄFTE "7 sätt att må bättre - för barn med Autism, ADHD, Epilepsi och andra neuropsykiatriska symtom".

 

 

Post Author: Malin