Högt homocystein, språkstörning och autism.

Flera studier pekar åt samma håll! – Högt homocystein är vanligt inom autismspektrum men det verkar främst kopplat till språkstörningar.

Vi börjar med att reda ut vad Homocystein är.

Homocystein är en vanligt förekommande aminosyra som bildas i kroppen som en biprodukt vid skapandet av energi ( metabolismen). Den är inblandad i folat/folsyra cykeln och därmed metyleringen samt metionincykeln och därmed Sulfationen. Vad metylering är har jag skrivit om tidigare i fyra delar. Här hittar du del ett. Vad sulfationen är beskriver jag mer om i min serie om levern.

När processen fungerar väl och alla näringsämnen finns på plats så återbildas homocysteinet till ett ofarligt ämne metionin eller omvandlas till cystein. När processerna inte fungerar som de ska kan nivåerna av homocystein stiga och blir då som gift för kroppen. Detta orsakar inflammation och leder till påverkan på hjärta/kärl, neurologiska- och endokrina systemen. Homocysteinet har också en tendens att binda sig till andra svavelhaltiga ämnen i kroppen och det påverkar då sulfationen.

Varför fungerar inte återbildning och omvandling?

Det finns olika enzym som är inblandade i omvandlingen av homocystein och att dessa inte finns eller fungerar som de ska beror ofta på medfödda genetiska  förutsättningar. En av dem är MTHFR snippar som även dem beskrivs i länken längre upp i inlägget. Den andra orsaken är näringsbrister och avsaknaden av viktiga vitaminer som behövs i processen.

Hur påverkar det mitt barn med autism eller språkstörning?

Det finns flera olika studier som pekar på koppling till just det språkliga  och högt homocystein (länkar nedan). Det verkar däremot inte påverka områden som socialt samspel och restriktivt eller repetitivt beteende. Det verkar också som att ju högre homocystein desto allvarligare språkstörning. Hos barn inom autismspektrum verkar högt homocystein gå hand i hand med lågt glutation som ju är kroppens superantioxidant och lågt cystein som även den har antioxiderande egenskaper.

Hur vet man om barnet har högt homocystein?

Det måste man testa och det finns lite olika tester. Man kan säkert tjata sig till det hos den vanliga sjukvården annars är det t.ex OAT ( organic acid test, ett urinprov) som kan ge svar på det.  Det är dessutom det prov som ger oss autismföräldrar ”mest valuta för pengarna” då man får svar på en massa andra intressanta parametrar. OAT kan du göra hos Great Plains Lab. Tyvärr så är väl homocystein mätt i blod säkrare än i urin och i så fall vet jag att Werlabs gör det.

Har du dessutom ett barn med MTHFR snippar så är ju risken större för högt homocystein eftersom det oftare leder till brist på de viktiga B vitaminerna. Hur man testar för genetiska snippar och MTHFR har jag skrivit om här.

Man kan också få högt homocystein av t.ex antibiotika, magmediciner, epilepsimediciner som  Losec samt om man har nedsatt njurfunktion.

Intressant om orsaker till högt homocystein. Kanske en av anledningarna till autistiska symtom hos dem med epilepsi.
Intressant om orsaker till högt homocystein. Kanske en av anledningarna till autistiska symtom hos dem med epilepsi.

Hur kan jag få ordning på mitt barns höga homocystein?

Jo, såhär hänger det ihop. Jag ska hålla det så enkelt som möjligt.

Då högt homocystein ofta uppstår pga genetisk sårbarhet som MTHFR snippar så är lösningen samma här som i min serie om gener, gifter och autism. Alltså vitamin B6, B9 (folat) och B12. 

Inom Autismkretsar har ju B12 injektioner i formen Metylkobalamin varit lite av en framgångssaga. Många barn har blivit bättre i autistiska symtom och allra bäst effekt har det haft på barn inom spektrumet med språkstörningar.

Om man inte vill ge sig på eller inte har tillgång till injektioner så finns andra alternativ så som nässpray, munspray, droppar som ska droppas på tandköttet, tuggtabletter och kapslar.

Att just injektioner fungerar så bra är ju förstås för att det går direkt ut i kroppen och näst bäst upptag har väl nässpray och efter det munspray och droppar. Finessen med dessa är ju att slippa förlita sig på upptag i tarmen som troligtvis är dåligt pga dysbios ( felaktig tarmflora) inflammation, läckande tarm och avsaknad av intrensicfactor som behövs för att kunna tillgodogöra sig b12 i tarmen. Istället förlitar man sig på upptag i slemhinnorna för direkttransport ut i blodet.

Vad det gäller injektionerna så har jag förstått att effekterna oftast är väldigt kortvariga. Jag förstår inte riktigt varför men min tanke är att då B12 lagras av levern så kanske en belastad lever som många av oss har då vi lever i en giftig värld och äter fel saker gör att inget lagras (min egen teori). Även en del av återbildning av homocystein till metionin och vidare till glutation sker i lever och en överbelastad lever klarar kanske inte jobbet. För vissa föräldrar upplever att deras barn behöver injektioner varje kväll för att fortsätta hålla igång språkutvecklingen och de med lite äldre barn berättar att deras barn själva ber om injektionerna när de känner att effekten avtar.

Sprayer och droppar kan behöva ges vid 2-3 tillfällen per dag, likaså kapslar och tabletter om lagringen är dålig.

Det verkar också som att vitamin B2 , zink och TMG (trimetalglycin) kan hjälpa till med att få ordning på ett högt homocystein.

Summering

Ju högre homocystein desto större allvarligare språkstörningar.

Vissa mediciner verkar ge högt homocystein t.ex epilepsimediciner.

Vanligaste orsaken verkar dock vara en genetisk sårbarhet typ MTHFR.

Att minska homocystein verka vara möjligt för de flesta och görs med hjälp av främst vitamin B6, B9 och B12 men även B2, zink och TMG.

Lycka till och berätta gärna hur det går!

Här hittar du en av forskningsrapporterna.

Här hittar du en till, lite mer generell om autism och homocystein.

Följ BioInd Bloggen

GRATIS E-HÄFTE "7 sätt att må bättre - för barn med Autism, ADHD, Epilepsi och andra neuropsykiatriska symtom".

Post Author: Malin

1 thought on “Högt homocystein, språkstörning och autism.

    […] formen är så viktig och hur den kopplats till förbättringar för barn med språkstörningar (läs det inlägget här). Jag har även skrivit en hel serie på 4 delar om hur olika genetiska förändringar på genen […]

Kommentarer inaktiverade.