Pappans ålder och barnets risk för autism

Äntligen studier som visar det som egentligen borde vara självklart men som liksom hamnat i skymundan. Pappans ålder har betydelse för ett barns risk att utveckla autistiska symtom.

Varför säger jag äntligen?!?!? Okänsligt kanske men platsen som jag kommer ifrån har länge inneburit läsande av studie efter studie som pekat på hur mammornas leverne före, under och efter graviditet påverkar risken för ett barn att få autism.

Jag vet att många mammor dras med skuld och skam och jag tänker att lite delad skuldbörda vore på sin plats. Eller så tar vi helt enkelt och slänger skuldbördan åt h…vete och försöker att göra det bästa vi kan från och med nu istället!

Hur hänger det här ihop då? När pappan väl släppt ifrån sig sina spermier så finns det ju inga större misstag han kan göra väl?

Nej, det stämmer förstås. Orsaken till pappans inblandning är av annan art nämligen genetisk och epigenitisk.

Jag har skrivit ett inlägg tidigare som förklarar vad epigenetisk är.

I korta drag handlar det om att när vi lever så påverkar vi våra kroppar epigenetiskt genom vår livssituation och våra livsval, det som ofta brukar kallas vår miljö. Miljön får liksom inkludera alla saker som vi människor är med om, typ sömn, träning, stress, kemikalier, maten, andningen, relationer, emotioner osv.

En människa som:

  • sover för lite
  • dricker för mycket alkohol
  • äter näringsfattig/ processad mat
  • sitter hela dagarna
  • smetar in kroppen med diverse kemiska hygienprodukter
  • skrattar för sällan
  • stressar för mycket

Kommer att få en massa små förändringar som påverkar generna och därmed överförs till barnet. Den här epigenetiska förändringarna kommer inte att vara fördelaktiga sett till hur människan ovan har levt.

Alltså betyder det att de epigenetiska förändringar som påverkat generna i större utsträckning är negativa! Det betyder att barnet som ärver dessa kommer att ha lite mer uppförsbacke/motvind.

Det betyder egentligen inte att det är något fel på generna i sig utan livsstilen har liksom stängt av vissa gener som är bra för oss och kanske satt på/aktiverat andra gener som inte är så bra för oss.

Varför är då pappans åldern en faktor?

Jo, helt enkelt för att en äldre pappa har hunnit dra på sig fler epigenetiska förändringar under sitt liv. De flesta nu levande människor lever inte epigenetiskt optimala liv utan vi stressar för mycket, sover för lite, äter för mycket, lever i en giftig värld osv.

Det har också visat dig att det man gör ofta, mycket och länge påverkar generna mest! Är du 20 år gammal har du inte hunnit göra något lika länge som någon som är 40 år gammal. Rätt så självklart egentligen!

Tidigare har ju män haft privilegiet att kunna skaffa barn väldigt långt upp i åldern , nu vet vi att dessa män kan vara genetiskt tidsinställda bomber.

En fantastisk man som heter Ben Lynch har nyligen gett ut en bok som heter Dirty Genes, han förklarar allt detta med gener så fantastiskt bra.

Namnet på boken är också klockrent och det sammanfattar precis vad som hänt med generna Dirty Genes = Smutsiga gener. Det mest upplyftande i hans bok och alla hans videos är att man kan göra generna ”rena” igen genom att ändra livsstil, kost, näring mm.

Detta gäller även för det barnen med t.ex autism som nu råkat ärva smutsiga gener. Vårt jobb som föräldrar blir att tvätta dem. Här i epigenitik inlägget finns några enkla tips på hur man generellt kan tvätta generna.

Vad ska då en man göra om han är lite äldre och ändå vill skaffa barn?

Jo, han ska göra precis samma sak som rekommenderas till kvinnor som funderar på att skaffa barn!

Lägg om livsstilen!

  • Ät bra mat. Hela tiden!
  • Se till att kroppen får all näring den behöver.
  • Träna kroppen
  • Ha goda sociala relationer
  • Ha kul
  • Sov tillräckligt mycket
  • Hitta sätt att stressa ned
  • Giftsanera hemmet och närmiljön
  • Detoxa

Allt detta bör han göra ofta! Gärna hela tiden eftersom det han gör ofta, länge och mycket kommer att ha störst effekt på generna. Det bör då förstås göras en tid innan själva bebis tillverkningen för att skicka med bästa möjliga förutsättningar till bebisen.

Tyvärr är det så att vissa genetiska förändringar hos pappan är riktiga mutationer, dvs riktiga förändringar i generna. Det verkar som att män får ca 2 stycken nya mutationer per levnadsår, så oavsett livsstil löper en äldre man högre risk att få barn med autism och schizofreni. När studien gjordes 2012 så var man ganska säker på att riktiga mutationer som sker under livet inte går att ändra på. Kunskapen om epigenitik var inte etablerad då. Det man vet nu är att epigenitik faktiskt kan slå på och av även muterade gener. 

Därför är det viktigt att leva så bra som man kan ur ett epigenetiskt perspektiv!

Epigenetiska förändringar hos pappor till barn med autism

Artikel om pappans ålder och genetiska förändringar.

Studie om pappans ålder o koppling till mutationer, schizofreni och autism.

Glöm inte att följa bloggen genom att lämna din e-mail adress nedan.

Följ BioInd Bloggen

GRATIS E-HÄFTE "7 sätt att må bättre - för barn med Autism, ADHD, Epilepsi och andra neuropsykiatriska symtom".

Post Author: Malin