Blogg

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin
Kategorier

Eliminationsdiet – ta bort för att läka npf symtom

Ta bort de födoämnen som stör kroppens läkningsprocess.

Här ska jag försöka bena ut alla de frågor som uppstår runt en så pass stor kostomläggning. Vem kan ha nytta av den? Hur gör man? Vad äter man? Hur länge måste man hålla på? Det är bara några av frågorna.  Nu kör vi, häng med!

Eliminera betyder ju att ta bort och vid en eliminationsdiet ska det mesta bort åtminstone för en kortare tid. Varför? Jo, för att vissa födoämnen irriterar kroppen och med för många irritationer orkar inte kroppen läka.

Vem kan ha nytta av en eliminationsdiet?

Alla kan det! Nästan alla fysiska och psykiska symtom kan lindras av en kortare eller längre tids eliminationsdiet med en omsorgsfullt genomförd återintroducering.

Barn med npf-symtom så som autism, ADHD, OCD men  även epilepsi kan få fantastiska effekter snabbt!

Ett utmärkt exempel är att man förr i tiden satte epilepsi patienter på fasta och då blev de flesta av dem av med sina epilepsianfall. Tyvärr kan man ju inte fasta hela livet så utifrån den effekten utvecklades senare ketogen kost (en tuffare variant av LCHF dvs. en hög fett kost) som fungerar anfallsreducerande eller helt tar bort anfallen för åtminstone 50% av de som provar den. Den etablerade sjukvården vet inte riktigt varför den fungerar (olika teorier finns). Jag tror att anledningen till att den fungerar finns på flera olika områden och här kommer några av dem:

  • Allergenerna i födoämnen finns oftast i proteinerna. En kost med hög fetthalt innehåller mindre mängd proteiner totalt.
  • Mindre mängd kolhydrater ger mindre socker till kroppen och därmed mindre näring till en felaktig bakterieflora, mindre inflammation och låter oss behålla mineraler så som magnesium som annars förbrukas av socker.
  • Gluten försvinner oftast ur kosten och det ger tarmslemhinnan chans att läka mm.
  • De flesta saker vi äter är mer eller mindre giftiga/irriterande för kroppen exempelvis fenoler, oxalater, benzoater, salicylater listan kan göras lång. Mat är ett nödvändigt ont för kroppen. Mindre mat = mindre belastning på kroppen!

Det var lite om ketogen kost alltså inte eliminationsdiet även om även den kan vara åt det ketogena hållet. Dock så påverkar den på ungefär samma sätt.

Hur gör man och vad äter man?

Det finns olika sätt, några eliminationsdieter väljer bara att ta bort de 7-10 vanligaste allergenerna, vilket förstås hjälper många men inte alla.

Jag är personligen väldigt förtjust i Tom Malterre och Alissa Segerstens upplägg i boken ”The Elimination diet”. Den utesluter lite mer men erbjuder ändå en allsidig kost.

the_elimination_diet_final_cover-highres

Du hittar info om dieten, matlistor, inköpslistor och en massa annan gratisinfo här:

Efter allt jag läst om kost och intoleranser vill jag ändå rekommendera en ännu snävare diet. Åtminstone de första två veckorna för den som har allvarligare symtom som inte blivit hjälpta tillräckligt av en glutenfri, mjölkfri, sojafri och sockerfri diet.

En sådan fullskalig eliminationsdiet gör man bara under en kortare tid och den är väldigt strikt och bör planeras  med omsorg så att inga avsteg görs.

Exempel på hur den kan se ut finns i en av mina favorit böcker. ” The Allergy Sollution, av Leo Galland. En riktig guldgruva för den som vill komma till rätta med en lång radda av symtom.

img_3429

I den finns exempel från en forskningsstudie som gjordes på patienter med epilepsi samt patienter med epilepsi plus andra symtom så som hyperaktivitet och magproblem.

Många av de patienter som hade fler symtom än bara epilepsi blev tack vare en väldigt strikt eliminationsdiet fria från sina epilepsianfall.

img_3430

Dieten som användes på epilepsipatienterna bestod av:

  1. En stärkelserik kolhydrat som ris eller sötpotatis.
  2. En proteinkälla i form av kyckling eller lamm
  3. En grönsak
  4. En frukt

När man väljer av dessa ovan bör man ta de man själv tror orsakar minst belastning på systemet, Morot brukar vara en bra grönsak och äpple en bra frukt, men det är väldigt individuellt.

Hur länge håller man på?

I studien ovan höll man på i två veckor vilket jag tycker är fantastiskt om man klarar. Då kan man verkligen se tydliga effekter och få svar på om födoämnen är en viktig pusselbit. Även en vecka kan ge indikation om än inte lika tydlig men om man efter den veckan följer en tydlig mall för hur man återintroducerar de olika födoämnena så kommer man att ha mycket nytta.

Mer om hur man återintroducerar och testar vilka födoämnen man reagerar på hittar du här.

Senaste inläggen